Höstdagar i huvudstaden

Hej på er alla fina. Det är oktober, vinden är rå om mornarna, 

våra björnbär har slutat mogna och den tjocka kappan med hundtandsmönster 

i burgundy har åkt fram. 

Vecka 43 väntar runt hörnet. Jag har inget höstlov att se fram emot i år,

men det gör inte så mycket. Skolan är rolig att gå till, så inspirerande

och fylld med varma, fina människor & kloka samtal. Jag njuter av

att få tid och rum att skapa, att få lära mig mer om konst och design

- och att få bli tagen på allvar med mina drömmar.

Plötsligt känns allt möjligt. Och hösten känns snäll i år.

För en helg sedan kom jag hem med 21:30 tåget och

dåsade u t m a t t a d ner i sängen efter en intensiv helg i huvudstaden.

En fantastiskt fin helg. 

Det är sällan jag kommer iväg till Stockholm, men vid varje besök

slås jag av hur bra jag trivs där. Jag känner mig hemma, på något vis.

Och jag blir glad i livet. Kanske beror det på

att staden är överfylld av god mat, fina museer,

annorlunda butiker, vatten, vatten, vatten,

en helt annan lunk (läs:tempo), och helt andra möjligheter.

Friare, på något sätt. Allt det man som skåning

kan gå omkring och längta efter; bara kunna läsa om,

finns plötsligt mitt framför ögonen på en.

Mycket fint.

Jag spenderade en helg i Stockholm med Alice,

min allra bästa vän,

och hann med att träffa flera andra, fina människor också.

Solen värmde oss gott när vi promenerade längs Söders gator,

och när det plötsligt störtregnade tog vi flykten till

Nordiska museet och ett sorligt café. Så det löste sig fint,

det med.

Här följer en bildkavalkad från mitt femte huvudstadsbesök.

Kanske återkommer jag inom kort med en liten guide

till mina pärlor. 

Efter fem timmars tågresa genom småländska skogar,

med bistrokaffe och designarbete vid datorn - i munskydd - 

anlände jag till T-centralen och lyckades till slut leta reda på Alice.

Vi åkte till Söder och checkade in på hotell. 

Sedan beställde vi en ljuvlig lunch på Pom & Flora.

Jag drömmer dagligen om höstgröten med steel cut oats, 

kardemumma, skummad havremjölk,

bakade äpplen, hasselnötssmör & vispad yoghurt som jag åt.

Som ett moln.

Alice blev också mycket nöjd,

med sin gröt med aprikoskompott & skyr,

och stora kopp med chai.

Vi kikade runt i butiker i ett fredagsfestligt city. 

Här: Ett stopp på Söderhallarna och

Sebastién på Söder, där Sebastién själv stod och

vek surdegar bakom disken. 

Vi köpte med oss nyrostad müsli och hemgjort 

hasselnötssmör. På

A la carte antik fanns fantastiska, antika skärbrädor,

bestickset för dockor, franska bakformar i koppar och en och annan dyrgrip.

Mycket fint. 

Några timmar senare, när solen sänkte sig i Riddarfjärden och blå timmen kommit och gått,

tog vi t-banan till Solna där Linnea - min och Alices fina, varma, barndomsvän, numera bor

med sin sambo (och trolovade!) Esbjörn. 

Hon bjöd på hembakad pizza, rödvin & cheesecake och vi pratade

om allt som hänt sen sist. 

Tove, som egentligen bor i Berlin men var i Stockholm samma helg

av en ren slump, kom också och gjorde oss sällskap.

Tack fina, fina Linnea för att vi fick komma och tack alla fina personer

i min närhet för att ni finns. Er ska jag hålla hårt i.

Så var det snart lördag.

Dimman låg tät och rå över slussen när vi passerade, 

för att ta färjan över till Djurgården.

Ett nästan alldeles öde sådant,

sånär som på en grupp förvirrade, franska turister

& några pigga joggare. 

Hade jag bott i Stockholm hade jag kanske

valt att inleda helgen just här.

Vi promenerade till Nordiska museet, 

som är en av de platser jag håller som kärast

i staden. Här ligger fokus på svensk folklivshistoria, på

rum, hem, kläder och dräkter, mat, 

livsstil och minnen. 

De finaste avdelningarna är folkhemslägenheten,

med rostfri bänkskiva, kryddhylla och välfyllda skåp,

rummet med dukade jul- och midsommarbord

samt

hörnet med otroliga gamla dockskåp.

Gå hit, om ni är i krokarna

och vädret tyvärr inte riktigt passar

för en dag på Skansen.

(Nästa gång!)

Efter några timmars vandrande mellan

våningar och salar

kikade vi i den fina museibutiken,

köpte en julklapp 

och tog oss ut i duggregnet. Vi tog bussen hela vägen

tillbaka till Söder och återförenades med Linnea

för lunch på Pom & Flora Bondegatan.

Det var grötens dag,

och vi hade sett fram emot att prova på semmelgröt & saffransgröt,

med kardemumma, mandelsmör, russin och skummad mjölk.

Tji fick vi.

All gröt var slut.

Men, vi beställde in acaibowl med kanelrostat bovete,

cappuccinos och äggtoasts. Så vi blev nöjda i vilket fall som helst.

Efter lunchen förundrades vi över vackra omslag

i överfyllda bokhandlar,

och skildes sedan åt.

När kvällen kom gjorde jag och Alice oss i ordning

och tog oss till Berns asiatiska för middag.

Det var gott och fint. Jag åt aubergine- och tofugryta,

picklade svamp och fermenterade sojabönor. 

Alice testade laxsashimin och den panerade kycklingen. 

Ja, vi blev nöjda.

Fina, kloka, roliga, trygga Alice.

Söndag! Sista dagen på Stockholmsvisiten.

Solen sken och himlen var isblå när vi vandrade i Katarinakvarteren och hörde

kyrkklockorna slå. En avstängd trappa ledde till en halvtimmes extra promenad

runt Slussen, men vi lyckades faktiskt beta av alla utställningar och lite shopping

på Fotografiska. Sedan var det dags för utcheckning och vi skildes åt.

Jag hade stämt träff med fina Anna-Clara, som jag haft kontakt med via Instagram. 

Hon är en loppisfantast, vintageälskare och kreativ själ, precis som jag. 

Vi fikade på trettiotalscaféet Ritorno, och därefter tog hon mig

på visning i hennes lägenhet, med högt i tak, spröjs på fönstren, kokvrå och knarrigt golv. 

Det var så himla fint, och hemmet fångade Anna-Claras personlighet precis.

Hon är så duktig på urval och detaljer.

När det blev dags att åka hem till Skåne igen,

visade hon mig några guldkorn i Vasastan - 

bland annat en kryddbutik där Strindberg brukade handla.

Vi kramades hejdå

på stationen

och jag begav mig hem.

Det var en helg i guld och brinnande orange.

Sol på kind, salt bris i håret, trötta fötter

och värme i hjärtat.

Hoppas vi ses snart igen, Stockholm!

Ha en fin vecka,

Hanna

Sista veckan börjar nu

Jag sitter i bilen påväg upp till Göteborg. 

En sista vecka i storstaden.

I bagaget finns en utställning. En noggrannt vikt vernissage-skjorta, 

handsprit och sängkläder nedpackade. 

Jag ska sova hos Alice, hänga utställning och ha avslutning på skolan. 

Packa ner mitt rum, återvända hem. Igen. 

Jag är efter många om och men KLAR med allt det 

arbete jag jobbat med så intensivt under de senaste månaderna. Hemifrån.

Jag har klivit upp om morgnarna, tagit

morgonpromenader och ätit min gröt med blåbär 

och mandelmjölk. Hängt med under lektioner och

workshops via videolänk, skrivit texter

för slutprojekt, ritat, klippt och klistrat,

byggt mönster i datorn och skurit ut texter i dussintal

till klockan två på natten. Det har varit fint och jobbigt, 

ledsamt men mysigt. Nu vet jag i alla fall hur det är att

frilansa/ studera på distans/ vara konstnär i en kris.

Nu kan jag i alla fall inte göra mer. 

Jag har producerat, producerat och producerat och känner mig

faktiskt nöjd över det jag åstadkommit, trots allt.

Att jag hann, ändå. Och samtidigt lyckades jag spara en

del energi till den där tiden efter. 

Det nya, ja.

Vad händer sen då? Efter skolavslutningen nästa helg?

Ja, jo. Det är har varit osäkert - som det mesta är just nu.

Unde de senaste månaderna har jag sökt sommarjobb

som en galning. Personliga brev, omskrivna CV:n,

personlighetstest och motiveringar, urvalsintervjuer,
gruppintervjuer, samtal och mail utan svar.
Men i veckan dök äntligen ett ja upp
i inkorgen och jag har plötsligt en timanställning
i butik med handelsavtal.
En mindre tegelsten har fallit från
det lilla hjärtat.
:)

Sista veckan börjar nu. 

Jag är nervös för att något ska gå fel, för att något inte ska klaffa. 

Men som sagt: Jag kan inte göra mer. 

Måste försöka njuta litegrann också.

Kom gärna på min miljö-och framtidsutställning,

 Museum Futurum, på kulturhuset Frilagret som ligger mitt på 

Järntorget i Göteborg, om du har vägarna förbi. 

Den hänger uppe från och med tisdag den 26:e maj till och med lördag den 30:onde.

Vernissage med mig på tisdag klockan 18! Här finns mer info!

Kramar,

Hanna

GIBCA Extended - I Labyrinten

Hej!

Idag är det måndag men i torsdags var det torsdag och då hade

vi vernissage här på skolan. Nordiska Folkhögskolan ingår som ett

utställningsområde i Göteborgs konstbiennal (festival som hålls vart andra år)

GIBCA - Göteborg International Biennal for Contemporary Art.

Yes. Förra veckan satt jag och bildeleverna

i våra små verkstäder och jobbade flitigt. Kreativt kaos,

Lisa Ekdahl på mobilens högtalare, lim, papper, färg, spray,

glitter, lera, glas, sågar och hammare överallt. Härligt.

Det blev ett par sena kvällar och tidiga morgnar,

i alla fall för mig som färdigställde min idé

på tre dagar. Jag, som läser skrivande i första hand,

hade en dramatik-deadline samtidigt och fick ta själva

GIBCA-arbetet lite i andra hand, i motsats till bildeleverna,

som lagt veckor på det.

I alla fall.

Jag fick ihop något ändå.

Och även om själva utförandet hade kunnat vara

bättre blev jag nöjd med själva helheten av resultatet.

GIBCAs huvudtema är i år part of the labyrinth -

del av labyrinten. 

Min tanke var att framställa ett verk som skildrar

det vardagliga livet - den allra största labyrinten, som man lätt går vilse i.

Det som kan vara svårt att se genom labyrintens väggar 

är alla andra vilsna människor. Bara en tunn pappersvägg

bort, men precis lika vilsna i livet.

Jag bestämde mig för att arbeta i kartong och papper och

för att endast använda mig av vitt och svart,

allt för att göra arbetet så enkelt som möjligt 

(Jag var ju trots allt under tidsbrist...).

Pilligt blev det. Men ganska fint också.

Fint i sin icke-perfektion, som det ju också

är, livet.

I torsdags var det vernissage, och utställningen 

hänger på skolan, för allmän beundran, i två veckor.

Bästa, bästa Alice kom och besökte mig på vernissagen,

och det var så himla kul och fint att gå omkring och betrakta

allas verk. Det finns så mycket talang på den här skolan

att det inte är klokt.

Kom hit och titta, om du är i närheten av Kungälv!

Det är gratis - och ganska mysigt också.