Ett år - och så ännu ett

Hej på er, alla nyårsfirare.

Hoppas att julen, mellandagarna och tillvaron

gjort er gott. För min egen del har juldagarna varit okej,

men jag har varit trött och ganska ledsen. 

Så kan det bli - och så får det lov att vara ibland.

Idag ligger dimma och regn tungt över Lund,

och solen struntade i att stiga över horisonten. Det är nyårsafton.

I fjärran ekar smällar av fyrverkerier.

Jag är ingen firare av rang, utan hade sett fram emot

en alldeles underbart lagom och trygg afton tillsammans

med min själsfrände Emma - som liksom jag helst

tillbringar den 31:e med matlagning och På Spåret.

Planerna fick tyvärr lov att ställas in - jag är inte helt kry -

och det känns väldigt tråkigt. 

Istället för att fokusera på idag vill jag i detta inlägg

fokusera på det som varit och det som komma skall:

Ett år - och så ännu ett. Låt oss se bakåt och framåt!

2021 - vad hände då? På ett sätt känns det som att 

världen stått stilla; som att 2020:s omvälvande världskriser

lämnat kvar en skugga som täckt in året i en dimma av

väntan. Och så har det ju varit, på många sätt.

Men för min egen del, på ett personligt plan, har 2021

innehållit många förändringar och ganska stora livshändelser.

Trots närvaron av en begränsande pandemi.

För ett år sedan skrev jag såhär på bloggen:

Här är mitt 2021, så som det ser ut inuti drömmen:

✷ Alldeles snart får jag erbjudande om en fin liten lägenhet

nära Lund, med högt i tak, fina golv och stora fönster. 

✷ Jag lär mig baka surdegsbröd så pass bra att jag kan gå på känsla.

✷  Jag har frukost- och bokklubb i min lägenhet.

✷ Jag läser så mycket som jag lovat mig själv att göra.

✷ Jag lär mig mer om illustration och formgivning och

startar ett eget inom kreativt frilansande.

✷ Jag börjar sjunga i kör.

✷ Jag känner mig älskad.

✷ Jag tar med mig vänner och familj ut i skogen.

✷ Jag låter håret växa långt och yvigt. 

Ja, jag vågar till och med slinga det gyllenblondt.

✷ Jag lär mig mer om antika föremål och design.

✷ Jag får uppleva en jul med snö. 

✷ Jag vandrar i Norrland och

upplever Sarek. Det är fantastiskt.

✷ Museerna öppnar igen och jag får

möjlighet att arbeta på ett friluftsmuseum.

✷ Jag smakar och lagar nya slags rätter och testar

nya drycker. Jag och Madde håller middagsklubb

och utforskar världens olika kök.

✷ Dalarna, Stockholm

och Gotland är fina platser jag besöker.

✷ En liten, rar och glad hund flyttar in i mitt liv.

✷ En liten tatuering med stor betydelse

 får flytta in på min kropp.

✷ Jag känner att allt bara blir bättre och bättre.

Med andra ord: Många önskningar och mål.

Och jag kan bocka av en del av dem:

Jag har, efter en smått overklig dag i januari,

hittat, köpt och flyttat in i min Lundalägenhet.

Och jag nyper mig fortfarande i armen när jag tänker

på hur fin den är. Och jag är glad över att jag redan

hunnit bjuda in till frukostklubb och middagsmys

i den ett flertal gånger.

Bakat med surdeg har jag inte gjort,

men jag har hittat en fin kör att sjunga i och lärt mig mer

om form och design - genom utbildningen jag

avslutade i juni såväl som i den jag påbörjade

i augusti. Jag har en riktning att gå i, och inte förrän om

tre år behöver jag välja en ny. Det känns skönt.

Jo, museerna öppnade igen - och jag fick

på sätt och vis möjlighet att arbeta i en sådan miljö.

När jag dekorerade skyltfönster på Kulturen

nu innan jul fick jag vistas på en fin plats

och känna mig delaktig i den.

Under vintern och våren träffades jag

Madde många gånger för att grotta ner oss

i matlagning från olika länder.

Vi har kommit av oss med vårt projekt

litegrann, men jag ser fram emot

att fortsätta testa nya smaker och rätter,

vilket jag också gjort i år i och med matkvällarna

med M.

Inte reste jag till någon ny plats,

men det är jag inte ledsen över.

Ingen hund och ingen julafton i snölandskap

- men ett långt, yvigt hårsvall,

en tatuering på min arm och ett hopp

om att allt faktiskt kan bli bra - det tar jag med mig.

Annat fint och nytt som jag gjort och upplevt i år:

✷ Skickat in en bokidé till förlag

✷ Gjort pasta från grunden

✷ Spelat vinylskivor

✷ Tagit antikroppstest. Och vaccinerat mig.

✷ Börjat studera vid universitetet, skrivit tentor och fått bra betyg på dem.

✷ Vunnit en budgivning.

✷ Sett min syster ta studenten

✷ Varit på Allsång på Skansen.

✷ Tecknat elavtal, installerat Wifi, köpt en dörrmatta

Ja - känt mig vuxen, helt enkelt.

✷ Haft coachingsamtal.

Och så, avslutningsvis, vill jag formulera en liten

lista på sådant jag önskar få uppleva år 2022.

Inga löften, egentligen, utan snarare mål.

En del viktigare än andra. Men alla betydelsefulla:

✷ Bli frisk och fri.

✷ Fortsätta prova nya saker och ny mat.

✷ Läsa böcker.

✷Fortsätta bygga upp och förbättra relationer

till vänner och familj.

✷ Använda och uppskatta saker jag äger 

snarare än att köpa nytt.

✷ Ha sommarsemester.

✷ Fjällvandra.

✷ Baka och laga recept från mina kokböcker.

✷ Bära mer färg.

✷Åka längdskidor.

✷Komma iväg på en liten resa.

Annars vill jag mest bara fortsätta leva livet

jag skapat för mig själv här i min stad, med mina vänner

och mitt plugg, i min fina lägenhet.

Gott nytt år på Er,

ni fina som kikar in här ibland, trots att

det kan dröja mellan inläggen.

Ha det fint så hörs vi i januari.

H

Det nya

 Jag ligger nedbäddad i sängen

när jag skriver det här.

Jag har läst i Lyda Sandgrens Samlade verk

och sett blå timmen komma och gå

utanför fönstret. I fjärran dånar

smällar från fyrverkerierna

redan.

Det är den allra sista dagen, 

de sista, skälvande timmarna

på ett oerhört långt år.

Ett underligt, ovisst, osäkert och ganska

otrevligt år.

Jag har mått både bra och dåligt,

vilat mycket, lagat mycket mat,

hållt mig hemma och spritat

händerna nariga. Samtidigt är

jag oerhört tacksam

för att jag bor där jag bor, har det jag har

och känner den trygghet var människa

skulle behöva ha. Så tack för det.

2021.

Januari. Nystart.

Och även om allt inte kommer förändras

till det bättre över natten,

även om tålamodet ännu är värt sin vikt

 i guld och om både vintern och våren

kommer bli tuffa rent måendemässigt -

kan jag inte låta bli att hoppas och önska.

Att allt kommer bli bra.

Jag tror att vi alla måste det - 

måste våga tro på närhet istället för avstånd,

handskakningar istället för armbågs-hälsningar

och att vi på något vis kommer

vara ett klokare, snällare folk

i en ja, bättre värld

när krisen är över.

För den kommer gå över,

snart.

Det nya året önskar jag ska innehålla

sådant som gör mig glad. Tryggheten jag känt

under den här tiden, lunken och den minskade stressen

vill jag inte byta bort utan hålla fast vid.

Däremot längtar jag efter att få fira, bjuda hem och 

bli bjuden bort, vara mer spontan, se större delar

av Sverige (och andra länder), skapa, träffa människor

och våga lite mer.

Här är mitt 2021, så som det ser ut inuti

drömmen:

✷ Alldeles snart får jag erbjudande om en fin liten lägenhet

nära Lund, med högt i tak, fina golv och stora fönster. 

Jag tillbringar våren med diverse projekt inför flytten;

fyndar möbler på loppis, målar om skåp, syr gardiner och letar serviser.

Jag flyttar in, äter flyttpizza på golvet och bonar in mig i mitt alleles egna hem.

✷ Jag lär mig baka surdegsbröd så pass bra

att jag kan gå på känsla.

✷  Jag har frukost- och bokklubb i min lägenhet.

Kokar gröt, brygger havrecappuchinos och dukar fint för mina fina vänner.

✷ Jag läser så mycket som jag lovat mig själv

att göra. För att öva upp koncentrationen, lära mig

mer om omvärlden och utveckla mitt eget

skrivande. Slösurfar och tar onödiga fotografier

gör jag mindre också. 

✷ Jag lär mig mer om illustration och formgivning och

startar ett eget inom kreativt frilansande.

✷ Jag börjar sjunga i kör.

✷ Jag känner mig älskad.

✷ Jag tar med mig vänner och familj ut i skogen.

Vi lagar mat över en eld, grillar pinnbröd, kokar gröt

och äter till strålande utsikter.

✷ Jag låter håret växa långt och yvigt. 

Ja, jag vågar till och med slinga det gyllenblondt.

✷ Jag lär mig mer om antika föremål och design.

Plötsligt vet jag precis vad jag ska leta efter på loppisarna.

✷ Jag får uppleva en jul med snö. 

Jag åker skidor för första gången i livet, sitter framför

en sprakande brasa på julaftons morgon

och dricker kaffe ur en termos i strålande

solsken och många minusgrader.

✷ Jag vandrar i Norrland och

upplever Sarek. Det är fantastiskt.

✷ Museerna öppnar igen och jag får

möjlighet att arbeta med levande historia 

på ett friluftsmuseum.

✷ Jag smakar och lagar nya slags rätter och testar

nya drycker. Jag och Madde håller middagsklubb

och utforskar världens olika kök.

✷ Dalarna, Stockholm

och Gotland är fina platser jag besöker.

✷ En liten, rar och glad hund flyttar in i mitt liv.

Kanske är det någon av mina vänner som blir

hundmamma, och jag får hjälpa till med passning.

✷ En liten tatuering med stor betydelse

 får flytta in på min kropp.

✷ Jag känner att allt bara blir bättre och bättre.

Det nya är snart här. Det kommer bli fint.

Hur ser ert 2021 ut? Vad lämnar ni bakom er,

och kastar er ut i?

✷

Kramar,

H

2020 i en dammig backspegel

Av det första året 

på tjugotjugotalet

återstår en enda, kort och kylig dag.

Jag tänker tillbaka på nyårsafton i fjol,

på känslan och hoppet jag hade i kroppen då.

Det glada tjugotalet -

det har man ju hört. 

Ett årtionde av fest, bekymmerslöshet

och ja - glädje.

Tja, vi får väl se. Allt det vi

drömde om när klockan slog tolv

och himlen skvättes ner av glittrande

färgstänk fick ju,

som vi vet,

läggas på is, gå i dvala

och glömmas bort för en stund.

År 2020 har varit underligt, ovisst

och obehagligt på många sätt. 

Jag var en annan slags människa

vid det där hoppfyllda tolvslaget

än jag kommer vara nu 

på torsdag. Jag drivs av andra drömmar,

andra önskningar, har fått nya insikter

och lagt till x antal nya lärdomar

i min kunskapsbank.

Jag orkar inte återge mitt år i

en utförlig sammanfattning här. 

Mycket för att jag helst vill glömma

en stor del av det som varit.

Jag hyser istället hopp inför det nya,

inför en nystart och att röra mig framåt

år 2021 - tillsammans med 

alla som kämpat det här året.

Här följer därför en liten,

kortfattad överblick över det som varit,

innan vi vänder blad och låtsas att

det där första året på Det glada årtiondet

kanske mest var ett dumt missförstånd.

Det här gjorde jag 2020 som jag aldrig gjort förut:

Jag ställde ut min konst på ett kulturhus i Göteborg, började plugga

konst och design och pluggade en del på distans. 

Inte så mycket nya slags upplevelser det här året alltså. 

Det ska det bli ändring på har jag tänkt. 

Jag tror att man behöver prova, testa och våga ibland

för att utvecklas.

De här platserna besökte jag:

Inte heller här är listan särskilt lång. 

I början av året bodde jag i Kungälv - vilket känns

ganska otroligt när jag tänker på det idag.

Ett helt annat liv, på en folkhögskola mitt ute i skogen,

långt ifrån Skåne och familjen.

I mars, när Corona slog emot Sverige,

flyttade jag hem till Helsingborg. 

Andra platser jag besökt är Göteborg, Lund och Stockholm.

...Och där tar listan slut.

Det här saknade jag mest:

Att kunna planera framåt utan ovisshet.

Att träffa släkten och kramas.

Att bjuda hem och fira.

Att åka till Danmark över dagen bara för att.

Att ha hopp.

Det här var det största som hände:

Corona. På alla plan.

Den här dagen satte avtryck:

Den 17 mars när regeringen meddelade att de som kan

bör arbeta hemifrån och min skola gav oss elever

två val: stanna på internatet tills pandemin är över

eller åk härifrån och kom inte tillbaka.

Jag valde det senare och fick hux flux ställa om

vardagen helt.

Så här skrev jag då.

Mina bästa kulturupplevelser:

Heh. Inte heller dessa har varit särskilt 

många till antalet. Men jag är glad över

att jag hann besöka Stockholm och Nordiska museet,

Hilma Af Klint-utställningen i Malmö

samt se Unga Kvinnor på bio i Göteborg

innan allt stängde ner.

Längtar efter att kunna gå på bio igen!

Det här inspirerade mig:

Jag lyssnade på många, många timmars

podcasts. Nästan inte alls på musik.

Jag tyckte mest om Elsa Billgrens och Sofia Woods

podd Billgren Wood, där

de pratar om allt från vardagsliv, familj och kärlek

till trender i tiden, matlagning och inredning.

Min största personliga framgång i år: 

Jag har insett att det absolut viktigaste som finns

är att ta hand om sig själv.

Allt annat måste få komma i andra hand.

Måste fortsätta påminna mig om detta även nästa år,

och nästa, och nästa...

Det här önskar jag att jag hade gjort mer:

Förutom allt fint jag inte kunnat göra

på grund av pandemin - som att bjuda hem 

vänner, hälsa på vänner, vara mer spontan

och kramas, hade det kanske varit bra

om jag fått ovanstående insikt

lite tidigare under året.

Jag hade en ganska jobbig sommar

rent psykiskt, och det har tagit tid 

att återhämta sig efter det.

Men jag är på god väg!

Det här fick mig att må bra:

Min familj, Alice, mitt jobb, min

utbildning och mina fina klasskamrater,

att skapa

och mina och Maddes frukostträffar

på café.

Imorgon: 2021 i en välputsad kristallspegel

Kram,

H