Mars i kvadrat

 Mars är en mittemellan-månad.

Ingenting är säkert, allt står och svajar.

En dag kan innehålla fyra årstider,

fyra olika typer av ljus

(kallt, krispigt, mjukt, dovt)

fyra sinnesstämningar och fyra livshändelser.

(nya restriktioner, nya sommarplaner, en ny maträtt, en ny serie på TV)

Eller så händer ingenting alls.

Fyra gånger fyra är sexton. 

Dagens datum. Den sextonde mars.

För exakt och precis

ett år sedan

satt jag på skolan i Kungälv, hade skrivlektion

över zoom för kanske första gången,

och fick veta att pandemin var ett faktum.

Vi skulle åka hem, skolan skulle stänga ner.

Tillfälligt, sades det. 

Om tre veckor, efter påsklovet, kan ni återvända.

Det var tolv månader sedan.

Och även om jag mår så himla mycket

bättre 

nu

än då, 

så är mycket fortfarande svajigt.

Jag försöker vara snäll mot mig själv och alla

fantastiska människor i min omgivning,

se vardagens små glädjeämnen som dyrbara skatter

att värna om,

och ta djupa andetag.

Ibland är det svårt att hålla ut,

vänta lite till,

hoppas lite längre och längta ännu mer.

Tolv månader är ändå tolv månader,

och jag kommer inom kort

ha levt i en pandemi

som 21, 22 och 23-åring.

24 mars - då fyller jag 23,

och nä, det blir inget stort firande

i år heller. Såklart.

Men förhoppningsvis blir den 24:e

födelsedagen bättre. Förhoppningsvis blir den

någorlunda... normal. Ifall det normala

fortfarande finns kvar, om ytterligare

12 månader? 

Det vet ingen ännu, inte ens Tegnell,

men det vi med säkerhet kan veta,

är att mars är en svajig, bråkig och obeslutsam tid

som inte låter sig tämjas eller stöpas

till en fast form.

Så kanske det alltid har varit, pandemi eller ej.

Vecka 11.

1 + 1 är alltid två.

Pandemi eller ej.

Och i tvåsamheten finns lösningen,

vaccinet 

mot ensamheten. Och ofta är det inte 

den ostadiga väderprognosen,

kylan, snön eller väntan som gör mars 

så pass outhärdlig som den kan vara.

Ofta är det just ensamhetens fel.

Så håll ihop

och håll ut 

ett litet tag till.

Snart är månad nummer fyra här,

och då kan ingen ifrågasätta

faktumet att våren är kommen.