Gula minnen

En del människor säger att de tänker i färg. De organiserar veckans dagar och årets månader efter toner och nyanser. Jag är inte en av dem. Däremot tänker jag ofta i bilder, och särskilt minnena är ofta tydligt fotografiska. Och foton består ju av färger. Så, jag tänker nog också, på ett sätt, i färg. Minns i färg. 

När jag föreställer mig min barndom färgas den ofta gul. Dels: Ett varmt, disigt skimmer över sensommarkvällar i hängmattan och över eftermiddagar på en stekhet skolgård. Dels: Saker, kläder och möbler. Kanske är det en efterkonstruktion, men jag vill påstå att mycket under 90- och tidigt 00-tal var just gult. Radhuset som vi bodde i hade skånskt, kalkhaltig tegelfasad. Villan som vi flyttade till därefter var gul den med. I köket var kaklet gult, skåpsluckorna gula, trasmattorna på golvet gula. Vi hade en gul IKEA-soffa och på väggen i matrummet dansade ljust gula solkatter när solljuset strilade genom hängbjörken utanför. 

Min syster föddes en septemberdag när jag var fyra år gammal. Snustorr sensommar och gulnande gräsmattor. Sjukhusets gula linoleumgolv. Min syster blev insvept i en av regionens urtvättade, brandgula filtar och lagd i min famn. Snart var hon stor nog att komma hem till den gula villan, till alla gula sommardagar och somrar, till åkrar med havre och raps, källarfranska med smör, välling utan klumpar och apelsinsaft ur sugrör. Många, varmt gula minnen tog form under uppväxtåren. En gul röra i mitt huvud.

Snart är det påsk och inte är det väl konstigt att man tänker på gult mer än vanligt. Jag älskar inte ägg och köper inga fjädrar, men en liten, klargul kyckling i porslin står på min fönsterbräda. Den står där, liksom den stod på matbordet under alla påskluncher i den där villan, där jag tillbringade min barndom. Nu har jag den här, hemma hos mig. Men, när påsken är förbi ekar mitt hem tomt på färgen gul - den känns udda och avlägsen i en tid då det mesta är vitt och grått. Nordsjö, grafit, asfalt. Jag har inte känt det förut - men just nu saknar jag något. Värme. Gult. Jag saknar det gula.

Förra veckan fick jag en citrongul symaskin i födelsedagspresent. Kanske borde jag sy mig ett par klargula gardiner att rama in vuxenlivet med.