Jag har tid här.
Tid på ett sätt jag inte haft på ett tag; tid att bara vara, tänka,
skriva, promenera, utforska.
Jag får hela tiden omedvetna impulser att göra något.
Vill städa, ordna, tvätta, träna, handla, organisera.
Ibland är det bra.
Att hålla sig aktiv håller borta tankarna litegrann.
Ibland är det sämre.
Jag måste lära mig att slappna av litegrann. Skrivandet kräver det.
Och det kommer att ta en stund, jovisst, men jag tror att det kommer gå,
om än först senare.
I lördags kom sommaren och jag besökte Alice inne i Göteborg.
Vi åt lunch på Avenyn och pratade igenom allt nytt.
Hon har precis flyttat in i en studentkorridor, jag i en internatkorridor,
och har båda fyllt huvudena med tusen miljoner nya intryck.
Vi vandrade runt i stan, långsamt, långsamt, klämde på fina saker
i inredningsbutiker och planerade våra nästa, riktiga och egna boenden.
Tänk att få ha en egen lägenhet.
I söndags kom högsommaren och Alice besökte mig.
Jag visade runt på skolan och bjöd på den mat jag hade
på den lilla hyllan i vår kyl (havreyoghurt och granola, smoothie och finn crisps).
Vi svettades upp för Mördarbacken och drack kaffe
mitt emot Bohus Fästning och alla barnfamiljer som trängdes vid kiosken där.
Jag har varit i skogen och i biblioteket, känt en del av inspirationen
återvända och börjat trivas här, på riktigt.
Det mesta är fortfarande ovant och nytt men det mesta
känns också väldigt bra. Fint.
Ny sitter jag i en buss, påväg till Tanums hällristningar och därefter
Grebbestad och havet. Salt, tång och sand.
Kram på er!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar