Det är den 14 juni idag.
För fem år sedan sprang jag ut från Katedralskolans lokaler, sjöng på ett flak och hade studentfest i mina föräldrars trädgård. Sedan den dagen har cellerna i min kropp förnyats, dött och bytts ut. Jag har klippt håret kort och låtit det växa långt igen. Jag har besökt nya världsdelar, fått en drös nya vänner och lyckats hålla kontakten med många av de gamla.
Jag har glömt ganska mycket spanska men lärt mig dricka kaffe och köra bil. Bott i studentkorridor, i extrarummet bredvid hallen hos föräldrarna - och numera i min egen lägenhet. Jag har pluggat på folkis, folkuniversitet och universitet. Påbörjat, avslutat, tvingats avbryta. Jag har jobbat med en hel del olika saker; Agerat fotograf och skribent, dekorerat skyltfönster, jobbat på kyrkogård, suttit i kassa, varit kock, servitris och barista. Lagat buffémat till Laleh på ett slott, sålt burgare på konserter, varit utklädd till påskkärring på en marknad och pysslat med barn på en förskola.
Jag har varit trött, blivit sjuk, gått i terapi, blivit sjukskriven och kämpat mig bort från allt det svåra. Jag har hoppat fallskärm, trillat av en häst och tatuerat underarmen. Genomlevt en pandemi, vaccinerat mig och opererat mig. Jag har slutat vara vegetarian och slutat hata koriander, slutat vara överambitiös och börjat öva på att chilla mer.
Jag har längtat, saknat, känt mig ensam och älskad. Varit modig, rädd, orolig och obrydd. Jag har sett djungel och glaciärer, vattenfall och korallrev. Jag har badat i varma källor och sett norrsken från ett flygplansfönster. Haft en egen konstutställning, gått en kurs i projektledning, gått back och gått hem tidigt för att jag inte orkat.
Jag har inte blivit full eller festat till 07. Jag har fortfarande varken sett norra Sverige eller
Dirty Dancing, inte lärt mig baka surdegsbröd, inte åkt skidor eller fattat grejen med öl. Inte heller har jag fått en kandidat i något, fått fast tjänst inom något, fått koll på livet eller koll på vem jag är.
Jag är annorlunda. Men också typ samma. Typ, nästan, exakt samma Hanna.
hallå har du hoppas fallskärm?!? så himla läskigt och coolt, jag vill höra allt om det.
SvaraRadera