sommar och tankar

det är sommarlov och det regnar.

jag springer genom spöregn i lång yllekofta till biografen,

och köper blöt inpå kroppen

smörade popcorn

och ser the bling ring med kompis.

på natten lyssnar jag på en ö i havet av Annika Thor,

som jag lånat på stadsbiblioteket i staden.

idag har jag ätit yoghurt med persika och sedan

badat, inomhus, medan 

det stormat utanför.

mitt rum har förändrats också. ny, nästan för stor säng

och nya kuddar ska köpas.

mysiga filtar och

en liten tv ska flytta in hos mig.

mysigt.

jag har bestämt mig för att lära mig om

ätliga växter, köpa 

akvarellfärger och Harry Potter böcker

och kanske färga håret mörkare. 

i slutet av sommaren dock.

skåne

Insta pics

Road trip

sedan sist har jag varit på roadtrip i sydöstra skåne. jag har haft utsikt över bornholm, sprungit in i ett ormnäste och kommit ut med hela benen fulla med fästingar ( alla borta, ja ), sett rådjur i skogen, besökt tre kritvita stränder, ätit varmrökt lax i Ystad, sett walandercaféet och stått på Sverige rikes allra sydligaste spets. 

nu har jag bruna ben och sol i sinne, nästa vecka väntar äntligen skolavslutning !

 since last time I've been on a road trip in the south east of Skane. I have had a view over Bornholm, runned straight into a snakepit and got my legs full of  creepy ticks ( all gone, yes ), seen a venison in the forrest, visited three fully white beaches, eaten smoked salmon in Ystad, seen the Walander cafè, and stood on the very southest point of Sweden.

now I've got brown legs and sun in my mind, next week waits finally, summer termination !

with light in mind

lillasyster i skogen ~ littlesister in the forrest 

med jord under fötterna

gamla stan, Stockholm.

om en vecka slutar årskurs 8.

det svåraste och mest krävande året jag någonsin

upplevt,

inte bara i skolandan,

utan även för mig, som person.

detta år har hela skolkonceptet vänt. från att

ha lärt mig saker ska jag nu kunna och

kunna bevisa

att jag kan.

jag har lärt mig så mycket, och jag vågar säga

att jag har blivit en helt annan person. 

i början av skolåret, i augusti 2012, var

världen för mig, en 

enkel, men outforskad plats.

nu, 10 månader senare,

kan jag konstatera att

aldrig har den varit så komplicerad som nu.

jag har gått från att tänka på framtiden som något

jag inte ens behöver tänka på nu,

till att förstå

att

framtiden, faktiskt  börjar

nu.

vare sig jag ville eller inte, har jag fort växt upp, och insett hur nära jag är

jag kan praktiskt taget ta

på framtiden.

ty den är snart här.

jag har fått jord under fötterna, förstått mer av världen,

och jag känner mig

faktiskt mer hemma i den.

men jag är rädd för att förvinna i den.