is. kyla.
den tränger in i mig, in genom skornas läder och täckjackans sömmar. förbi vantarnas trådar
och halsdukens slingrade varv.
jag fryser, men jag tänker
att snart är det kanske över. snart smälter snön, och jag kan lämna mössan hemma.
snart, snart. och tills dess beundrar jag det gnistrande, vackra.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar