En iskall februarimorgon
tar vi tåget till Köpenhamn och Kastrup.
Vi flyger till Thailand.
Det är vår första, längre utlandsresa och min tredje
resa utanför Europa. Nu är vi i Asien,
och när vi efter en lång, obekväm flygresa över
otaliga länder och bergskedjor tillslut anländer till Krabis
flygplats, ser vi den stora, röda solen gå upp över en mur av tät
djungel i fjärran. Jag tänker på Djungelboken
och börjar nynna på "...Jag kungen är över alla här..."
Vårt hotel är fantastiskt. Här finns inga
gigantiska betongbyggnader utan själ, utan
traditionella bungalows av brunrött trä,
med sniderier och fönsterluckor.
med sniderier och fönsterluckor.
Överallt växer plumeria och bananplantor,
växter som jag inte vet namnet på och palmer
med stora, breda blad. Mellan träden flyger små,
bruna fåglar med gula näbbar som kvittrar
vackert och stjäl brödsmulor vid
frukostborden. I dammarna kring husen
simmar karpar blad små öar av lotus.
Ingen skriker, ingen bankar, ingen för oväsen.
Här äter man, sover man, läser man.
Vi dricker banansmothies och köper stekt ris med cashewnötter
för tjugo kronor. På den livliga huvudgatan i Khao lak
varvas blinkande ljus med doften av nystekta pannkakor,
klirret från restaurangernas diskbyttor, ljudet av tusen taxibilar
och dimma som sänker sig från bergen runtomkring.
Vi klämmer på gyllengula mangos och köper en dyr durian-frukt
som smakar ljuvligt. Hettan är besvärlig ibland
och jag får tio myggbett, men utöver
det är allt bara bra.
Tidigt, tidigt stiger vi upp för att se soluppgången över havet.
Det är bara vi där - vi och några lekfulla hundar som jagar
varandra i vattenbrynet. Sanden kryllar av små krabbor
som då och då tittar fram ur sina hålor.
Om kvällarna går vi tillbaka till stranden och
äter middag under en solnedgång som färgar det varma
havsvattnet rosa.
Någonstans i fjärran skjuter en båt
upp fyrverkerier. Från vår strand skickar
någon upp khom loy's som sakta stiger och snart bleknar bort mellan
stjärnorna.
Thailand är fint.
Snart kommer fler bilder.
Puss.
